Skip to content

Föreläsningar

Indirekt nytta

Det var en eftermiddag i april, en av de första varma vårdagarna! Jag hade avslutat min arbetsdag och hämtade min dotter från förskolan. På den asfalterade skolgården låg gruset som skulle förhindra barn, lärare och föräldrar från att halka och slå sig på den snö som nyss hade täckt skolgården fortfarande kvar. Solen värmde oss! Min dotter som var 6 år tog min hand när vi gick över skolgården. Jag skulle göra en kopp kaffe när jag kom hem. När jag gick där så uppfylldes jag av en varm lyckokänsla. Allt var bara bra!

Vad gjorde upplevelsen på skolgården med mig? Gjorde den nytta? Jag tror det. Kanske förbättrade den min hälsa. Kanske gjorde den att jag inte blev utbränd, kanske presterade jag bättre på jobbet, blev vänligare mot mina kollegor, fick ett bättre resultat på nästa golfrunda.

Kan vi säkerställa liknande upplevelser, känslor av sammanhang? Kanske skulle man kunna använda min upplevelse och göra den till en metod. Trötta och deprimerade medborgare kan få gå över skolgårdar tillsammans med ett barn. Skulle de få samma upplevelse?

I vårt samhälle ökar ständigt kraven på dokumentation, mätning, och evidensbaserade verksamheter. Mätbarhetskraven gör det svårt för lärare, chefer, vårdpersonal, arbetsledare att lägga tid och resurser på annat än det som har en direkt nytta. Trots detta är nog de flesta överens om att det finns värden, som behövs, trots att de inte kan bevisas. Detta är den indirekta nyttan. Den indirekta nyttan är inte evidensbaserad. För att satsa på den indirekta nyttan krävs tillit och mod!

Föreläsningen blandar exempel ur vardags- och yrkesliv med forskning från olika fält.

Är det tolerant att förbjuda intolerans?

Att vara tolerant får väl anses som något positivt. Att tillåta olikheter och mångfald. Men hur gör man med de som vi upplever som intoleranta? Ska vi förbjuda intolerans? Är ett tolerant samhälle ett samhälle där alla tycker lika, eller är ett tolerant samhälle ett samhälle där olika grupper med sinsemellan intoleranta åsikter om varandra bor sida vid sida? Problemet blir vems måttstock som ska gälla. Vem avgör vad som ska förbjudas? Kanske kommer våra uppfattningar om rätt och fel att förändras över tid? Vad är skillnaden mellan att omfatta en intolerant åsikt och att agera utifrån den gentemot andra människor?

Hur ska en handling tolkas, vad betyder olika symboler? En blåsorkester får gärna spela på torget, men en graffitikonstnär kan förbjudas att utöva sin konst offentligt eftersom det anses uppmuntra till vandalisering. I flera svenska kommuner har tiggeri förbjudits, i Polen har HBTQ-fria zoner införts. Får man gå baklänges på stan?  

Hur ska man förstå hederskultur? Det svenska rättssystemet har utvecklats under lång tid. Straff och belöning är kopplat offentliga institutioner. Under vikingatiden i Norden fanns inte juridiska institutioner som kunde upprätthålla lag och ordning. Trygghet fick individen genom att tillhöra en stark klan.

Föreläsningen kommer blanda aktuella exempel med historiska perspektiv och syftar till att vidga perspektiv och diskussion kring frågor som rör tolerans/intolerans, skyldigheter och rättigheter, demokrati och det offentliga rummet. Föreläsningen söker problematisera aspekter som ibland glöms bort i den offentliga debatten. Föreläsningen ger inget svar på frågorna!

Har Människan blivit Gud?

Länge var Europa och Sverige inrättat utifrån en föreställning att Gud existerade. Guds existens var en förutsättning för samhällsordning. Prästerna förmedlade Guds vilja, kungarna kröntes av prästerna på Guds uppdrag. Kungarna motiverade sin maktställning utifrån att de var utvalda av Gud. Kung av ”Guds nåde”. Inför Gud lovade man och hustru trohet till varandra. Självständigt tänkande människor började så småningom ifrågasätta kyrkans världsbild. Var jorden inte rund egentligen? Orsakades inte sjukdomar i själva verket av smuts snarare är Guds vrede?

Människoarten kallas homo sapiens (vilket på latin betyder vis man) och tillhör gruppen hominider. Hominider tillhör gruppen primater och primater tillhör gruppen däggdjur. Kännetecknande för människan är dess bipedalism, anpassningsbarhet, finmotorik, förmåga till abstrakt tänkande, empati, förmåga att urskilja kausalitet, att tolka språk och, enligt vissa, förmåga till självmedvetenhet.

Problemet och svårigheten med att förstå människan börjar redan här. Har människan förmåga till självmedvetenhet? Ovan nämnda definitioner och beskrivningar av människan är påhittade av människan själv. Det är alltså människan som kallar sig själv homo sapiens. Om det skulle vara så att människan saknar förmågan till självmedvetenhet är ju frågan om människans beskrivning av sig själv stämmer? Som konstaterats ovan är det alltså problematiskt att förstå människan då vi inte har några andra beskrivningar av människan än människans egna. Liksom namnet homo sapiens har människan har även hittat på ordet vetenskap. Ibland säger människan att vi måste lyssna på vetenskapen vilket ju, i så fall, betyder att människan måste lyssna på sig själv.

Föreläsningen söker problematisera individualismen och undersöka hur det påverkar vårt samhälle. Kommer vi få problem att samarbeta? Kan alla bli kändisar? Är en tatuering unik om majoriteten är tatuerade? Föreläsningen anlägger ett historiskt, sociologiskt och filosofiskt perspektiv med exempel ur forskning, vardags- och arbetsliv.  

Föreläsningarna anpassas efter behov och längd. Föreläsningarna kan även kombineras med gruppövningar och diskussioner.

Kontakta Bildningsgaraget för pris och upplägg!

Emil Lundkvist

emil.lundkvist@karlskogafhs.se

070-202 13 35